jag har länge funderat på ett fenomen som blir allt mer tydligt då barn/ungdomar outar sina liv på social medier såsom Facebook och/eller diverse bloggar, nämligen självmordsfenomenet!

Flera gånger om dagen kan jag läsa "åt helvete med allt, jag är värdelös", "han älskar mig inte" eller "jag mår så jävla dåligt, jag är så ful, jag vill dö". Ja men ni fattar...

Då tänker jag genast; men hur kunde det bli så här?

När jag var liten målade man (jag) en teckning och så sa man (jag); Åhh va ful den är! Då sa kompisarna; nej den är jättefin, du är så duktig. Sen var hela bekräftelse behovet överspelat och alla gick hem och åt dillchips liksom. Nu ska man hota med självmord och sen se hur många kommentarer man får.... När och varför blev det så stora sväningar på en helt vanlig tonårsdepression..

Jag tror allvarligt att de flesta som mår riktigt dåligt inte ens skriver om det på ett socialt medie...

Det får inte gå inflation i våra kraftuttryck; "jag älskar dig" och "jag hatar dig" har blivit något som varje tonåring slänger ur sig efter två veckors förhållande typ.

Jag älskar dig är det mest kraftfulla som kan sägas. Det finns inget större än "jag älskar dig", det är något man inte ska strö omkring. Samma gäller "jag hatar dig", det är lika stort fast åt motsatt håll. Har man sagt det blir det väldigt svårt att osäga det! Man kan hata något som någon gör men att hata själva personen är starkt.

Who's to blame?

Jag vet inte men det känns som om kidsen idag bara skyndar vidare till nästa fas i livet så de får liksom inte leka klart å då saknas det en del i deras relationspussel.. Jag jämför med hästarna, om det tvingas växa upp för fort blir de mer infantila än om de fått vara unga. Var sak tar sin tid liksom. Om man ser till att hjärnan hänger med i alla steg i utveckling klarar de att svara upp mot kraven. Jag kan namnge flera personer i bloggosfären och i den verkliga luften som har svårt att "act their age"

Men vem är jag att komma med råd? En nobody?

Jag är hellre en nobody än en bigbody!

Nu till något mer lättsamt och roligt!

Mojje och damerna i Bylockska familjen pkte till ridhuset idag, Bylock d.y red medans Bylock d.ä var nevös och drack kaffe och rökte!

Hästen den perfekta skötte sig just perfekt! Dock skulle han kunna hitta på mycket bus och dumheter innan Bylock d.y skulle bli ostolt!

Okej det var ungefär allt jag orkade med..

Nu väntar jag på Sheldon Cooper, Leonard Hofstadter, Howard Wolowitz och Rajesh Koothrappali ska börja...

God natt!